Akathistos (på svenska)

Akathistos till vår högt välsignade Härskarinna, Guds Moder och eviga Jungfru Maria

Översättning: Tito Colliander, 1947
Tulostettava vihkonen -> PDF

---

Präst:
Lovad vare vår Gud; städse, nu och alltid och i evigheternas evigheter.

Läsare:
Amen.
Himmelske Konung,/ Tröstare, Du sanningens Ande,/ Du som är allestädes närvarande och uppfyller allt,/ det godas Skatt,/ o Du Livgivare,/ kom och tag Din boning i oss,/ och rena oss från allt ont,// och fräls, o Gode, våra själar.

Helige Gud, helige Starke, helige Odödlige, förbarma Dig över oss. (3 ggr)

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, nu och alltid och i evigheternas evigheter. Amen.

Allheliga Treenighet, förbarma Dig över oss. Herre, rena oss från våra synder. Härskare, förlåt oss våra missgärningar. Helige, kom till oss och bota våra brister för Ditt namns skull.

Herre, förbarma Dig. Herre, förbarma Dig. Herre, förbarma Dig.

Ära vare Fadern och Sonen och den Helige Ande, nu och alltid och i evigheternas evigheter. Amen.

Fader vår, som är i himlarna./ Helgat varde Ditt namn. Tillkomme Ditt rike./ Ske Din vilja såsom i himmelen, så ock på jorden./ Vårt dagliga bröd giv oss idag./ Och förlåt oss våra skulder, såsom ock vi förlåta dem oss skyldiga äro./ Och inled oss icke i frestelse,// utan fräls oss ifrån ondo.

Präst:
Ty Riket är Ditt och makten och härligheten, Fader och Son och Helig Ande, nu och alltid och i evigheternas evigheter.

Läsare:
Amen.

(Psalm 51)

Jag tror på en Gud, Fadern, den Allsmäktige,/ Skaparen av himmel och jord, av allt vad synligt och osynligt är./ Och på en Herre, Jesus Kristus, Guds enfödde Son,/ född av Fadern före all tid;/ Ljus av Ljus, sann Gud av sann Gud,/ född, icke skapad, av samma väsen som Fadern och genom vilken allting blev skapat;/ som för oss människor och för vår frälsnings skull har stigit ned från himmelen / och förkroppsligats av den Helige Ande och Jungfru Maria och blivit människa;/ som även har blivit korsfäst för oss under Pontius Pilatus, lidit och blivit begraven;/ som på tredje dagen har uppstått enligt skrifterna,/ och som har stigit upp till himmelen och sitter på Faderns högra sida,/ och som skall komma igen i härlighet till att döma levande och döda; på vilkens rike icke skall varda någon ände./

Och på den Helige Ande, Härskaren och Livgivaren, som utgår av Fadern,/ som tillika med Fadern och Sonen tillbedes och äras, och som har talat genom profeterna./ Och på en helig, katolsk och apostolisk kyrka./ Jag bekänner ett dop till syndernas förlåtelse./ Jag förväntar de dödas uppståndelse // och den tillkommande världens liv. Amen.

Kontakion 1

Kör:
Dig, Gudsföderska, härförerska i strid för oss,/ bringa vi, Ditt ifrån ofärd frälsta folk, tacksamma segersånger./ Men Du som har oövervinnlig makt, från alla faror frälsa oss,// som ropa till Dig: Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Ikos 1

Präst:
Ängeln, den främsta, blev sänd ifrån himmeln att säga Gudsmodern: Hell Dig! Och då han såg Dig, Herre, förkroppsligas vid denna okroppsliga stämma, förfärades han, och kvarstod, åkallande Henne sålunda:

Kör:

Fröjda Dig, ty genom Dig uppstrålar Fröjden;

fröjda Dig, ty genom Dig försvinner domen.

Fröjda Dig, den fallne Adams återkallelse;

fröjda Dig, Evas befrielse från tårar.

Fröjda Dig, höjd, oåtkomlig för människotankar;

fröjda Dig, djup, oinskådligt även för änglarnas blickar.

Fröjda Dig, ty Du blev Konungens säte;

fröjda Dig, ty Du bär Bäraren av allt.

Fröjda Dig, stjärna som förebådar Solen;

fröjda Dig, sköte däri Gud vart kropp.

Fröjda Dig, ty genom Dig förnyas skapelsen;

fröjda Dig, ty genom Dig skall Skaparen bli barn.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 2

Präst:
Seende sin egen renhet, den Heliga säger till Gabriel frimodigt: Ditt sällsamma tal synes min själ svårfattligt: hur kan du tala om ett havandeskap av en avlelse utan frö, i det du åkallar:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 2

Präst:
Fattbart fatta det ofattbara önskade Jungfrun, och talade till mysteriets tjänare: Huru kan ur ett oberört sköte, säg mig, födas en son? Han åter svarade Henne med bävan, ropande sålunda:

Kör:

Fröjda Dig, invigda i outtalade rådslut;

fröjda Dig, betrodda med tystnadskrävande hemligheter.

Fröjda Dig, förspel till Kristi under;

fröjda Dig, högsta krön av Hans läror.

Fröjda Dig, himmelska stege, på vilken Gud nedsteg;

fröjda Dig, bro som leder de jordfödda upp till himmeln.

Fröjda Dig, änglarnas mångomtalade under;

fröjda Dig, djävlarnas mycket begråtna trauma.

Fröjda Dig, Du som outsägligt födde Ljuset;

fröjda Dig, Du som ej för någon röjde huru.

Fröjda Dig, Du som överträffar de vise i kunskap;

fröjda Dig, Du som belyser de troendes sinne.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 3

Präst:
Kraft från den Högste överskyggade då den Oberörda befruktande, och visade Hennes bördiga sköte så som en åker, efterlängtad av alla, som önska inbärga frälsning, i det de sjunga:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 3

Präst:
Bärande mottagen Gud i sitt sköte, Jungfrun skyndade till Elisabet, men dennas barn strax igenkände kyssen av Henne, fröjdade sig, och med sprittningar, liksom med sånger, ropade till Gudsmodern:

Kör:

Fröjda Dig, den oförvissneliga telningens ranka;

fröjda Dig, den oförgängliga fruktens förvärv.

Fröjda Dig, Du som jordfödde den människoälskande Åkermannen;

fröjda Dig, Du som planterade Planteraren av vårt liv.

Fröjda Dig, fält, som alstrar välgärningars ymnighet;

fröjda Dig, bord, som bjuder nådegåvornas råga.

Fröjda Dig, ty Du höljer sällhetens äng i blom;

fröjda Dig, ty Du bereder våra själar en hamn.

Fröjda Dig, bönens gudstäckeliga rökelse;

fröjda Dig, all världens renelse.

Fröjda Dig, Guds välbehag till de dödliga;

fröjda Dig, de dödligas förtröstan på Gud.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 4

Präst:
En storm av tvivlande tankar bar den ärbare Josef inom sig, då han visste Dig oförmäld, Du Tadelfria, men förmenade sig bedragen; dock meddelad om Din befruktning av den Helige Ande, han sade:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 4

Präst:
Herdarna hörde änglarna besjunga Kristi lekamliga ankomst, och då de ilade till Ho¬nom så som till Herden, sågo de Honom likt ett oskuldsfullt lamm fört i bet i Marias sköte, och hyllande Henne de sade:

Kör:

Fröjda Dig, Moder till Lammet och Herden;

fröjda Dig, hägnad för de besjälade fåren.

Fröjda Dig, Du som avslår osynliga fiender;

fröjda Dig, Du som öppnar vid paradisets port.

Fröjda Dig, ty de himmelska glädjas med jorden;

fröjda Dig, ty de jordiska jubla med himlarna.

Fröjda Dig, apostlarnas aldrig tystnande mun;

fröjda Dig, martyrernas oövervinnerliga mod.

Fröjda Dig, trons fasta bekräftelse;

fröjda Dig, strålande kunskap av nåden.

Fröjda Dig, ty genom Dig blev helvetet avklätt;

fröjda Dig, ty genom Dig vi beklädes med ära.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 5

Präst:
Den Gudaledda stjärnan sågo de vise männen och följde dess sken, och hållande den som en lampa, sökte de därmed den mäktige Konungen, och då de nådde den Ouppnåelige, gladde de sig och ropade till Honom:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 5

Präst:
Då kaldéerna sågo i Jungfruns händer den som med handen skapade människan, och i Honom igenkände Herren, ehuru Han antog en tjänares skepnad, skyndade de att hylla Honom med skänker, och ropade till den Välsignade:

Kör:

Fröjda Dig, Moder till Stjärnan som aldrig går ned;

fröjda Dig, skimmer över den hemlighetsfulla dagen.

Fröjda Dig, Du som släckte förvillelsens glöd;

fröjda Dig, Du som upplyser Treenighetsgåtans förtrogna.

Fröjda Dig, Du som krossade den omänskliga tyrannes makt;

fröjda Dig, Du som framvisade Kristus, den människoälskande Herren.

Fröjda Dig, ty Du förlöste oss från barbarisk avgudatjänst;

fröjda Dig, ty Du räddade oss ur skamliga gärningars gyttja.

Fröjda Dig, ty Du avbröt eldens dyrkan;

fröjda Dig, ty Du befriade från lidelsens brand.

Fröjda Dig, de troendes vägvisare till kyskhet;

fröjda Dig, alla släkters glädje.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 6

Präst:
Som Gudasända förkunnare återvände de vise männen till Babylon, i det de fullbordade profetian om Dig och kungjorde för alla Dig som den Smorde, kvarlämnande Herodes lik en dåre, som icke kan sjunga:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 6

Präst:
Med sanningens ljus upplyste Du Egypten, och fördrev lögnens mörker: ty dess avgudabilder, som icke utstodo Din styrka, o Frälsare, föllo; men de ifrån dem befriade ropade till Gudsmodern:

Kör:

Fröjda Dig, människornas bättring;

fröjda Dig, djävlarnas fall.

Fröjda Dig, Du som förtrampade vantrons bländeverk;

fröjda Dig, Du som avslöjade idolernas svek.

Fröjda Dig, hav, som dränkte den andliga Farao;

fröjda Dig, klippa som skänkte livstörstarna vatten.

Fröjda Dig, eldstod, visande väg för dem som äro i mörker;

fröjda Dig, världens beskärm, mera vidsträckt än molnskyn.

Fröjda Dig, föda, efterföljande mannat;

fröjda Dig, heliga yppighetens tjänarinna.

Fröjda Dig, utlovade land;

fröjda Dig, som flyter av honung.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 7

Präst:
Då Simeon skulle gå hädan ifrån den närvarande bedrägliga tidsåldern, blev Du räckt åt honom som spädbarn, men även igenkänd av honom som fullkomlig Gud; därför, häpnande över Din outsägliga vishet, utropade han:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 7

Präst:
En ny skapelse visade Skaparen, då Han framträdde inför oss, de ur Honom stammande: Han spirade upp ur ett obesatt sköte och bevarade det oberört sådant det var, så att vi, som skåda undret, måtte besjunga Henne, i det vi ropa:

Kör:

Fröjda Dig, oförgänglighetens blomma;

fröjda Dig, återhållsamhetens krans.

Fröjda Dig, ty i Dig visas uppståndelsens förebild;

fröjda Dig, ty Du företer änglars liv.

Fröjda Dig, träd med sköna frukter av vilket de troende näras;

fröjda Dig, träd med ljuvt skuggande löv under vilket så många få skydd.

Fröjda Dig, Du som i skötet bar fångarnas Förlösare;

fröjda Dig, Du som födde de vilsegångnas Vägvisare.

Fröjda Dig, Du den rättfärdige domarens blidkan;

fröjda Dig, Du, de mycket syndandes tillgift.

Fröjda Dig, klädnad för de tillförsikt avklädda;

fröjda Dig, kärlek som besegrar all trådnad.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 8

Präst:
Inför den sällsamma födelsen avlägsna vi oss ifrån världen och överflytta vår tanke till himmeln: ty för den skull framträdde Gud, den Höge, som en ringa människa på jorden, att Han ville draga till höjden dem som ropa till Honom:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 8

Präst:
Helt i djupen övergav det obeskrivliga Ordet dock icke alls höjderna; ty icke en flyttning i rummet var det, men en gudomlig nedkomst och en födsel av Jungfrun som mottagit Gud, och som hör från oss detta:

Kör:

Fröjda Dig, rum för den rumlöse Gud;

fröjda Dig, dörr till det höga Mysteriet.

Fröjda Dig, tvivelväckande budskap för de otroende;

fröjda Dig, tvivellösa berömmelse för de troende.

Fröjda Dig, heligaste vagn för Den som är över keruber;

fröjda Dig, heligaste boning för Den som är över serafer.

Fröjda Dig, Du som innesluter motsatser i ett enda;

fröjda Dig, Du som sammanbinder jungfrudom med moderskap.

Fröjda Dig, genom vilken brottet försonades;

fröjda Dig, genom vilken paradiset öppnades.

Fröjda Dig, nyckel till Kristi rike;

fröjda Dig, hopp om det eviga goda.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 9

Präst:
Hela änglavärlden häpnade över Ditt människovardandes stora verk, ty den såg den otillgänglige Gud bliva en för alla tillgänglig människa, vilken förbliver med oss och hör ifrån alla:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 9

Präst:
Mångordiga vältalare vi se stumma som fiskar inför Dig, Gudsmoder, ty de förmå ej förklara, huru Du Jungfru förbliver och dock kunde föda; vi åter i undran inför mysteriet, ropa med tro:

Kör:

Fröjda Dig, förvaringsrum för Guds visdom;

fröjda Dig, skattegömma för Hans försyn.

Fröjda Dig, ty Du blottade de visa som ovisa;

fröjda Dig, ty Du utskämde de ordskickliga som ordlösa.

Fröjda Dig, ty tidens klyftiga män vart narrar;

fröjda Dig, ty fabeluppdiktarna förbleknade.

Fröjda Dig, Du som rev sönder atenarnas flätverk;

fröjda Dig, Du som fyllde fiskarnas fångstnät.

Fröjda Dig, du som räddar ur okunskapsdjupen;

fröjda Dig, du som upplyser mången med kunskap.

Fröjda Dig, skepp för dem som önska bli frälsta;

fröjda Dig, hamn för dem som segla i världen.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 10

Präst:
Frälsa ville Du världsalltets Ordnare, och kom självutlovad till denna, som Gud en Herde, dock för vår skull tagande likadan mänsklig gestalt som vår; ty likadan kallar Han, men hör såsom Gud:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 10

Präst:
En borg för jungfrur och alla som taga sin tillflykt hos Dig är Du, Jungfru och Gudsföderska, ty Skaparn av himmel och jord utvalde Dig, Du i allo rena, till boning åt sig, då Han i Ditt sköte tog plats, och lärde alla att ropa till Dig:

Kör:

Fröjda Dig, jungfrulighetens pelare;

fröjda Dig, frälsningens port.

Fröjda Dig, själens omdaning;

fröjda Dig, fördelare av den gudomliga godheten.

Fröjda Dig, ty Du pånyttfödde de i synd avlade;

fröjda Dig, ty Du ingav förnuft åt de förnuft berövade.

Fröjda Dig, ty Du har förintat hjärtats skadegörare;

fröjda Dig, ty Du har fött renhetens Sånings¬man.

Fröjda Dig, brudgemak för den frölösa förmälningen;

fröjda Dig, Du som förenar de troende med Herren.

Fröjda Dig, jungfrurs goda vårdarinna;

fröjda Dig, brudsmyckerska för de heligas själar.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 11

Präst:
Varje lovsång, som strävar att följa i spåret av mångfalden av Dina stora nådegåvor, besegrades, ty om vi ock framförde sånger lika många som sandkorn, Helige Konung, så fullgjorde vi dock ej något värdigt de gåvor Du gav oss, som ropa:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 11

Präst:<br< Ett ljusbringande ljus för dem som äro i mörker, se vi i den Heliga Jungfrun; ty då Hon tänder det översinnliga ljuset, leder Hon alla till gudomlig kunskap, med morgonens strålglans belysande tanken, och prisad med dessa ord:

Kör:

Fröjda Dig, den andliga Solens stråle;

fröjda Dig, det aldrig svinnande ljusskenets glans.

Fröjda Dig, blixt som upplyser själen;

fröjda Dig, åsklikt förskräckande fiender.

Fröjda Dig, ty ur Dig uppgick ett flödande ljus;

fröjda Dig, ty ur Dig strömmar en flödande flod.

Fröjda Dig, dopfuntens levande förebild;

fröjda Dig, Du som borttager syndens smuts.

Fröjda Dig, bad, som rentvår samvetet;

fröjda Dig, skål som uppöser glädje.

Fröjda Dig, doft av den Smordes vällukt;

fröjda Dig, den mystiska själsspisens liv.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 12

Präst:
Då Förlösaren av människornas skulder ville efterskänka alla forna skulder, kom Han själv till dem som undandragit sig Hans nåd, och i det Han sönderriver skuldebrevet hör Han ifrån alla:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 12

Präst:
Lovsjungande den av Dig födde, prisa vi alla Dig som det besjälade Templet, Gudsmoder, ty i Ditt sköte tog Herren, som fasthåller allt med sin högerhand, boning, helgande Dig, upphöjde, och lärde alla att ropa till Dig:

Kör:

Fröjda Dig, Guds och Ordets tabernakel;

fröjda Dig, högsta allra heligaste.

Fröjda Dig, ark, förgylld av Anden;

fröjda Dig, livets outtömliga klenodskrin.

Fröjda Dig, fromma konungars kostbara diadem;

fröjda Dig, vördiga prästers ärbara berömmelse.

Fröjda Dig, kyrkans orubbliga torn;

fröjda Dig, Rikets oförstörbara fäste.

Fröjda Dig, genom vilken segertecknen höjas;

fröjda Dig, genom vilken fienderna störtas.

Fröjda Dig, min kropps helbrägdagörelse;

fröjda Dig, min själs frälsning.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 13

(Denna kontakion upprepas tre gånger)

Präst:
O, högtlovade Moder, som födde det heligaste Ordet, emottag nu vår gåva, och förlös ifrån allt ont, och befria från kommande straffdomar alla, som samfällt ropa till Dig:

Kör:

Halleluja, halleluja, halleluja.

Ikos 1

Präst:
Ängeln, den främsta, blev sänd ifrån himmeln att säga Gudsmodern: Hell Dig! Och då han såg Dig, Herre, förkroppsligas vid denna okroppsliga stämma, förfärades han, och kvarstod, åkallande Henne sålunda:

Kör:

Fröjda Dig, ty genom Dig uppstrålar Fröjden;

fröjda Dig, ty genom Dig försvinner domen.

Fröjda Dig, den fallne Adams återkallelse;

fröjda Dig, Evas befrielse från tårar.

Fröjda Dig, höjd, oåtkomlig för människotankar;

fröjda Dig, djup, oinskådligt även för änglarnas blickar.

Fröjda Dig, ty Du blev Konungens säte;

fröjda Dig, ty Du bär Bäraren av allt.

Fröjda Dig, stjärna som förebådar Solen;

fröjda Dig, sköte däri Gud vart kropp.

Fröjda Dig, ty genom Dig förnyas skapelsen;

fröjda Dig, ty genom Dig skall Skaparen bli barn.

Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Kontakion 1

Kör:
Dig, Gudsföderska, härförerska i strid för oss,/ bringa vi, Ditt ifrån ofärd frälsta folk, tacksamma segersånger./ Men Du som har oövervinnlig makt, från alla faror frälsa oss,// som ropa till Dig: Fröjda Dig, Du eviga Brud.

Sannerligen...

Kör:
Sannerligen är det värdigt att prisa Dig salig, Gudsföderska./ Du evigt saliga och i allo rena och Moder till vår Gud./ Högre vördad än keruber och ojämförligt mera ärad än serafer,/ Du som orörd födde Gud, Ordet,// sanna Gudsföderska, högt prisa vi Dig.

Präst:
Ära vare Dig Kristus, vår förtröstan, ära vare Dig.

Kör:
Ära vare Fadern och Sonen och Den Helige Ande, nu och alltid och i evigheternas evigheter. Amen.
Herre, förbarma Dig. Herre, förbarma Dig. Herre, förbarma Dig.

Välsigna.

Präst:
Kristus, vår sanne Gud, må för Sin allrarenaste Moders, våra heliga gudabärande fäders och alla helgons förböners skull förbarma sig över oss och frälsa oss, ty Han är god och människoälskande.

Kör:
Herre, förbarma Dig. Herre, förbarma Dig. Herre, förbarma Dig.

---

• Akatistoshymnit